Prata det är en väldigt viktig egenskap, man måste kunna föra ett samtal med någon för att relationen ska kännas hundra procent bra.
Jag har ätit hamburgare med S idag, han pratar massor. Men på ett väldigt bra sätt, våra konversationer blir aldrig konstiga. Det finns mycket att säga om allt och inget, funderingar kring viktiga och oviktiga aspekter. Ja jag måste erkänna, jag är väldigt glad att jag har honom i mitt liv!
Vi diskutera hur en bra första dejt ska vara, vi var nog inte helt överens om vad som gav mest men vi menade till viss del samma sak, bara att det företogs på olika sätt.
Jag förklara mitt hat till att fika på en första dejt, plågsam situation, om det inte klickar på en gång finns den stora chansen att konversationen inte flyter på normalt. Fik ger inte heller naturliga samtalsämnen som en aktivitet såsom bowling skulle göra, då kan man fokusera och prata om hur spelet går om man tappar tråden. Man får även chansen att göra bort sig och bjuda på sin egen charmighet.
Min andra hatdejt är promenader, jag förstår inte riktigt vart man är på väg, klart att man aktiverar sig men det plockar ändå inte fram några självklara samtalsämnen enligt mig. S höll dock inte med mig, han hade någon teori om hundar, man ska gå brevid varandra och känna in varandra, jag ställer mig fortfarande tveksam till detta men men.
Jag kanske får testa igen ;)


Nya telefonen är kommen och den ger mig allt som jag vill att den ska tillhandahålla, lycka, om nu lycka kan vara en mobil så är det lycka just.

Puss