Det blev ett besök till Märsta igår efter att jag varit hos Linnea och gratulerat henne. När jag kom till Richard blev jag bjuden på potatisgratäng och fläskkotlett, rödvin och en god muffin till efterrätt som Lovisa hade bakat.
Richard gav mig en present som ska hänga med till Thailand. Ett litet gossedjur, en hund med en röd tröja på sig där det står; One in a million, xxx <3


På kvällen blev det lite Two and a half men med Richards föräldrar och sedan direkt i säng.

I morse blev det frukost med Richards familj och sen snabbt bort till Arlanda. På väg till Arlanda pratade jag och Richard om resan och då började mina tårar rinna. Sex veckor är en väldigt lång tid att vara ifrån varandra, Nej inte en livs lång tid men det är en lång tid. Speciellt när jag och Richard träffar varandra varje dag och hörs på telefon minst två gånger per dag.
När vi stod på Arlanda så föll det massor med tårar, jag kommer verkligen sakna Richards kramar och pussar, att bara bli omhuldad av honom.
Jag brukar inte gråta lätt längre men när det kommer till människor jag älskar så kan tårarna komma lättare.
När bussen kom torkade jag mina tårar och hoppade på. Efter att ha åkt en bit fick jag ett sms från Richard där han skrev att det kommer gå bra och att han kommer att sakna mig, då kom tårarna igen.
Jag har till och med nära till tårar nu när jag skriver, jag är nog lite blödig just nu bara.

Aj ja, nu är väskan packad och biljetterna är fixade, jag har halvt om halvt checkat in, kopierat alla mina handlingar, fixat skype åt mamma (iaf försökt, hon fixa det till slut själv) och köpt de absolut sista sakerna som jag själv inte kan leva utan.

Imorgon klockan 10.30 lyfter mitt plan, sedan rapporterar jag från Koh lanta!

Tjing på er så länge!