30 år och tragisk

I morse hörde jag på radion att en tjej fått höra från en kille att; Tjejer som är i åldern runt trettio och har katt inte är något att ha. Hur hamnar man of the market om man har katt?
Min tanke är; hur går detta att tillämpa på killar? Killar runt trettio, är dem mer attraktiva än vad en kvinna är som har katt? Blir tjejen tragisk och killen attraktiv?
Jag dejta en kille för några år sen som var trettio och hade två katter, HAN var tragisk, han levde för sina katter. Hade svårt att lämna bort dem över en helg för att göra något roligt eftersom då sakna han dem.
Själv tänker jag att en person som har en katt är väldigt omtänksam men gillar sitt eget utrymme. Katter är ju oftast så, väljer vem dem ska "hänga" med och väljer att ignorera när dem vill. Dock måste det väl finnas en gräns för HUR mycket man älskar sina katter, eller? Man får ju inte älska ett djur så mycket att man inte kan ha ett förhållande.

Efter att fått höra detta känner jag mig lite rädd inför att skaffa katt, jag vill ju inte bli utan kille för att jag har katt, haha, fast jag är ju inte trettio än så det kanske kan fungera för mig ändå.

Tjingeling!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0