Igår kväll sa det knak i mitt knä, precis så som det gjorde för lite mer än ett år sedan. Idag på jobbet ramla jag ihop av smärta när jag skulle hjälpa ett barn. Hur ska detta sluta?
Jag har ju inte haft möjlighet att sköta knäträningen den senaste tiden på grund av sjukdom och nu känns det som att jag kommer få börja om igen. Åh hur kul är det liksom. Ahrg, hatar att träna knät från scratch.


På tunnelbanan idag såg jag en väldigt skum kille, han såg normal ut till utseendet men det var själva sättet som var skumt. Svagt framåtlutad satt han och vicka kroppen fram och tillbaka samtidigt som han virra ett finger i mustaschen. Jag kände instinktivt att honom ville jag inte sitta brevid.


Nu har jag även sett den nya Harryfilmen. Under filmens gång tänkte jag upprepande gånger, Jag älskar inte Harry Potter. Vi har inte en sådan relation alls till varandra. Men som vanligt så måste jag se fortsättningen även fast jag tyckte den här filmen var så där. Puss